B.a.k.i.s.
Kan ju lova att jag är bakis. Usch. Jag hatar det. Ångesten, illamåendet, huvudvärken, slöheten. Allting. Att vara bakis är det värsta som finns.. Förut blev jag aldrig bakis. Aldrig någonsin. Nu på senare tid har jag börjat bli det varje gång. Alltid. Och det är precis samma tanke som kommer efter varje fest "jag ska ALDRIG mer..", det klassiska dagenefter snacket, ni vet..? ;) Haha. Jaja, nog är det kanske på tiden att jag också börjar bli bakis och lär mig utav det! Har faktiskt mindre festsug och festlust nu också, eftersom att jag tänker på hur dåligt jag kommer att må dagen efter. Idag var det tänkt att jag skulle fara på fest också nämligen. Men det tror jag nog att jag avblåser! Känner absolut inte tagget för det. Och jag vill inte slösa de sista dagarna på lovet i att ligga och vara bakis under täcket. Nej, usch! Har mått jävligt illa hela morgonen och det verkar inte bli bättre. Har varit röksugen, men knappt kunnat röka utan att börja må ännu mer illa. Har inte heller kunnat äta fastän jag har varit hungrig. Förens nu, nu har jag fått i mig lite mjölk och flingor, känns liiiite bättre.. Hehe ;) Jaja, man kanske lär sig! Man kan ju hoppas iaf..
